FOBIER

Fobier

Ordet fobi kommer från grekiskans ”phobos” som betyder fruktan eller skräck. En fobi är en stark rädsla för något specifikt. Den drabbade vet att rädslan är överdriven och ologisk men kan inte kontrollera den höga ångesten som det innebär att konfronteras med det som hen är rädd för. Barn förstår dock inte alltid att rädslan är överdriven.

Den som t ex har spindelfobi och kommer i kontakt med en spindel kan få fysiska symptom som hjärtklappning, svettningar, andnöd, munntorrhet, yrsel mm. Kroppens varningssystem (ibland används metaforen brandlarm) slås på; nu är det hot om livet! Det här går snabbt och upplevelsen av att inte kunna styra det är stark. Den starka reaktionen kan även komma i situationer där det skulle kunna finnas en spindel, skogen, tvättstugan, källaren, garaget. Snart känns kanske ingen plats säker.

En fobi innebär att den drabbade börjar undvika ställen eller situationer där det fruktade kan tänkas finnas. Skillnaden mellan vanlig rädsla och fobi är att en fobi innebär ett stort lidande och kan vara handikappande. Vissa fobier påverkar stora delar av livet, jobbet, skolan och de nära relationerna.

Varför är vissa saker särskilt otäcka? Rent biologiskt är vi människor extra försiktiga och lite rädda inför situationer som kan äventyra hälsan eller livet. Det är så vi har överlevt. Skillnaden på att vara sunt vaksam och ha fobisk rädsla är dock stor. Det som ofta händer när man lider av fobi för t ex ormar är att utifrån den rädslan börjar man generalisera (det betyder att man drar likhetstecken) till allt som liknar en orm (sladdar, pinnar, snören) och börjar undvika situationer där man tror att det finns en risk att stöta på en orm.

Varför drabbas vi av fobier? Det kan finnas många anledningar och ibland ingen logisk sådan. Vi kan ha varit med om en otäck händelse med en spindel, orm eller hiss t ex. Sen byggs rädslan på. Vi kan också ha lärt oss under vår uppväxt att vissa saker är farliga och bör undvikas. Det är inte ovanligt att ärva en fobi från en förälder. Det kallas modellinlärning. Under krävande och stressiga perioder i livet kan vi bli mer sårbara och rädslor öka.

Hur blir man av med en fobi? Det viktiga är inte alltid att veta varför man är rädd, man kan bli botad ändå. Lisa som såg sin mamma trampa på en snok en gång blir inte hjälpt i sin ormfobi av att veta att den uppstod då. Kanske har Lisa undvikit alla situationer där ormar kan finnas sedan dess och byggt upp rädslan om hur otäcka ormar är. Detta har fått djupt fäste i Lisas hjärna. Ofta krävs det nya upplevelser, nyinlärning, för att fobin ska ge med sig. Lisa behöver se en orm igen, och undersöka sina tankar och känslor kring den. Kanske behöver hon röra ormen för att känna att den är ett djur som alla andra. Steg ett mot att bli av med en fobi är att våga möta sina tankar och känslor. Vad är det jag tror kommer hända? Att skriva ner sina tankar kan vara ett bra sätt att börja granska dem.

Att undvika något vi tycker är otäckt och ångestväckande är en effektiv strategi på kort sikt. Vi blir av med obehaget snabbt. Men samtidigt lär vi oss att undvikandet tar bort ångesten. Om vi börjar undvika mer och mer för att hantera ångest så sprider det sig och kan begränsa olika delar av vårt liv. Det bästa sättet att bli av med en rädsla är som sagt att konfronteras med den (det kallas exponering). Stark ångest sjunker nämligen av sig själv efter ett tag vid exponering.

Sanna Haddadi

Ur: Fri från oro, ångest och fobier av Larsson och Wisung.