Flickan från Vinden

En sen kväll i oktober satt jag i mitt nya rum. Jag hörde hur kvistarna slog mot fönsterrutan. Det lät som någon som försökte ta sig in.

Varför blev mamma och pappa så förälskade i det här gamla huset? Jag visste att jag inte kunde övertyga mina föräldrar om att de skulle byta hus. Om de älskade något så var det bara så.

Plötsligt hörde jag en ljus barnröst som sjöng en sorglig melodi. Det lät som sången kom från vinden. Men jag var ju det enda barnet, vem var det som sjöng? Och vad är det? Mina tankar avbröts när jag såg en svag skugga som gick förbi dörröppningen. Det var en flicka på ungefär 6 år. Hon såg inte ut att tillhöra vår tid. Flickan försvann i tomma intet och jag skakade av mig händelsen och somnade om.

Nästa morgon vaknade jag av att solens strålar kom in genom fönstret. Mina ögon drogs sig till skrivbordet. Det stod något där i dammet: Du är inte ensam. Jag kom ihåg kvällens händelser om sången och den lilla flickan. Kunde det vara hon som skrev i dammet på mitt skrivbord? Ta dig samman, det är bara inbildning. Vad skulle det annars kunna vara? Ett spöke, eller? Jag skrattade till och tänkte att jag måste sluta läsa spökhistorier. Jag kunde inte sluta tänka på flickan. Vem var hon? Inbillade jag mig?

Jag höll andan och visste vad jag måste göra om jag ville få reda på sanningen om sången och flickan. Jag började gå mot vindstrappan och fällde ner stegen som såg riktigt gammal ut. Jag började klättra upp och efter 3 minuter stod jag på vinden. Det var ett tjockt lager damm och gamla saker överallt men det kusligast var att det var fotspår från små barnfötter i dammet.

Plötsligt stelnade jag till. Där på väggen satt ett familjefotografi. Flickan på fotot var just hon jag såg i går kväll. Men fotot var taget 1926. Mystiskt. Vem hade tagit det kortet? Jag började rota igenom kistorna som stod vid väggen för att ta reda på något om den mystiska flickan. På botten på kistan låg en gammal tidning. Jag bläddrade igenom den men på näst sista sidan stoppade jag. Där var ju flickan igen! På rubriken stod det ”Fruktansvärd död” Jag skummade igenom och det stod att flickan lekte på vinden med sin storebror och råkade trilla ner för det öppna fönstret och avled en timme senare med svåra skallskador. Det stod inte hur det gick till men det lät konstigt. Man trillar inte bara ner från ett fönster utan vidare.

Jag började känna mig sömnig och satte mig ner för att vila men efter en minut sov jag djupt. Snart började jag drömma. Jag såg flickan och pojken leka uppe på vinden och fönstret var öppet. Plötsligt kom det ett starkt ljus från fönstret och flickan blev nyfiken var det var. Hon gick närmare. Pojken försökte hindra flickan men hon var som hypnotiserad. Pojken hörde ett skrik och sen blev allt tyst. Han sprang till fönstret och fick se sin lillasyster ligga medvetslös.

Jag ryckt till och såg mig omkring. Jag satt fortfarande på vinden. Det var bara en dröm men jag kände mig ändå iakttagen. Jag vände på mig om och där stod flickan i fönstret och log. Det kom ett starkt ljus från fönstret. Jag ville undersöka det. Jag gick närmare och närmare fönstret och tog ett kliv i tomma intet och föll i en evighet. Allt blev svart och jag blev lätt som en fjäder. Jag kollade ner från fönstret där låg jag död. Jag hade en uppgift. Nästa barn som flyttar in i huset ska jag få till ljuset så jag kan bli fri och komma vidare till andra sidan.

Innan du flyttar i ett gammalt hus måste du ta reda på historien i huset annars kanske du slutar på samma sätt.

Av Johanna 8A